Stoppa Sveriges farliga gamla kärnkraftsreaktorer

Publicerad i Västerbottenskuriren tisdagen 29:e oktober  2013. För att läsa originalartikeln på Västerbottenskuriren KLICKA HÄR!

Benägenheten att tona ned omfånget av en kärnkraftsolycka är allmänt utbredd i Sverige. Trots att riskerna är lika stora här som i omvärlden att något ska gå snett. Kanske är de större. Länder som Tyskland, Danmark och Japan visar att en annan utveckling är möjlig och att alternativ förnyelsebar energi har en verklig potential.

Det menar filmaren och författaren Maj Wechselmann  – som nyss utkommit med antalogin ”Kärnkraft farlig och förlegad”.

”Grisar kan inte flyga” sade Greenpeace och skickade in en drakflygare över Ringhals reaktorer, Drakflygaren släppte ned ett tjog ballonger över kärnkraftverket som såg ut som grisar. Hade han i stället kastat ned en bomb över Ringhals 1 hade resultatet blivit en härdsmälta.

Ringhals 1 är en kokreaktor (BWR) konstruerat på mitten av sextiotalet – 1969 togs första spadtaget till reaktorn. Dess tak är ett vanligt industritak, under taket befinner sig en bassäng med utbränt, men fortfarande högaktiva bränslestavar. Under Fukushimaolyckan exploderade bränslebassängen i reaktor 4.

Reaktor 4 i Fukushima var en BWR av samma design och ålder som Ringhals – med bassängen för utbränt bränsle under det tunna taket.

Tyskland vill stoppa Sverige farliga gamla kärnkraftsreaktorer. Det borde vara självklart att vi tog reda på andra länders synpunkter på svensk kärnkraft: Vi har Östersjöregionens tätaste och tyvärr även äldsta kärnkraft.

Redan 2010 gick sydtyska TV, ZDF, ut med följande uttalande ”Man misstänker att det okritiska Sverige används som försökslaboratorium. I Sverige testar man hur långt man kan gå med utbyggnaden av gamla kärnkraftverk”. Redan samma år anmälde en tysk EU-parlamentariker de svenska kärnkraftverken till EU.

2012, hade EU stresstestat de svenska kärnkraftverken och kommit med sin slutrapport, ENSREG-rapporten, då blev tyska medier ännu mer upprörda: För ett år sedan skrev den stora tidningen Frankfurter Allgemeine:

”Speciellt oroväckande är sakernas tillstånd i kärnkraftverken Forsmark i Sverige och Olkiluoto i Finland, totalt har här installerats fem reaktorer av vilka fyra inte ens klarar en timmes strömavbrott. Enligt säkerhetsunder- sökningen har teknikerna på Forsmark till och med enbart 35 minuter för att återupprätta den absolut nödvändiga strömförsörjningen. Då kan en störning snabbt utveckla sig till katastrof.”

Vad skulle hända vid en svensk kärnkraftsolycka? Hur många människor drabbas rent geografiskt?

Gång på gång ser vi hur allvarliga konsekvenser av kärnkraftsolyckorna i Ukraina och Fukushima tonas ned i svenska medier, nyligen i radioprogrammet Klotet där man gång på gång upprepade att 80 000 människor hade flytt från olyckan i Fukushima utan att en enda gång tillägga att ytterligare 70 000 har evakuerats. 150 000 människor har måst lämna sina hus och hem på grund av olyckan. På Klotets hemsida länkar man parodiskt nog till Japans största engelskspråkiga tidning som hela tiden talar om 150 000 människor som flyttats.

Enligt tidningsartikeln: Deadline for Fukushima Victims (deadline for Fukushimas offer) framgår: Kompensationen för Fukushimas offer är stor och av komplex karaktär. Man räknar med att en miljon människor är offer för olyckan. Kompensationen täcker en lång rad aspekter som byggnadsskador på hus (som uppkommit efter husen lämnats – enligt den parlamentariska rapporten), kostnaderna för evakueringen och finansiell skada som fiskare och bönder lidit på grund av rykten om att deras produkter är radioaktivt kontaminerade.

Tänk på de 30 000 renar som nödslaktades i Västerbotten efter Tjernobylolyckan som skedde 200 mil från oss. Benägenheten att tona ned omfånget av en kärnkraftsolycka är allmänt utbredd i Sverige.

Ta en kärnkraftskramare som Evelyn Sokolowski, som ännu inte tycks ha ändrat sitt uttalande om att bara 36 människor dog under Tjernobylolyckan. Jämför hennes uttalande med uttalandet av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid minneskonferensen för Tjernobyl i Kiev, Ukraina 25 år efter katastrofen (26/4 -2011): ”Gör vi allt för en säker värld? Denna storskaliga katastrof har lett till hälsoproblem samt miljö- och sociala problem för många miljoner människor. För Ukraina och Vitryssland har den blivit en nationell katastrof.”

Varför beslöt sig egentligen Tyskland för att stänga ned sina kärnkraftverk: En vecka efter olyckans verkliga omfattning hade blivit känt (först lurade man ju opinionen med att det bara hade skett knallgasexplosioner) samlade Angela Merkel, som ju är fysiker, alla tillgängliga experter. Hon ställde frågan om en sådan olycka vore möjlig i Tyskland och på mötet kom man fram till att den var möjlig. Det tog hon konsekvensen av.

I dag arbetar 128 000 tyskar med att framställa och montera solceller på vanliga hus, industrianläggningar och kyrkotak. 5,8 miljoner tyska medborgare bor i hus med solceller. Tyskland har stängt ned åtta kärnkraftverk som producerade 26 terawatt el per år. Man har i dag kommit upp i 28 terawatt förnyelsebar energi per år.

I Danmark där man har lika ambitiösa planer om en omställning till förnyelsebar energi, där bor 130 000 familjer i vindkraftskooperativ.

I Japan har man just nu stängt varenda av de 52 kärnkraftverk, som var i drift innan Fukushima- olyckan. Man importerar just nu en förfärliga massa kol och olja, men har också vittgående planer på förnyelsebar energi. Och: man har gjort besparingar på alla nivåer, som lett till att landet förbrukar 15-20 procent mindre energi nu än före Fukushima, skriver tidningen Ny Teknik.

Även vi här i Sverige har ett energibesparingsdirektiv från EU som påbjuder oss att spara 15 procent av vår energi före 2020. Energibesparingar på kommunal nivå och omställning till förnyelsebar energi ger just nu påtagliga effekter runt om i landets kommuner. Kommunernas planer är uppmuntrande läsning – läs dem och fundera!

Ban Ki-moon höll inledningstalet vid en konferens i Kiev 26/4 2011. Han sade: ”För många synes kärnkraft vara en relativt ren energi och ett logiskt val i vår epok av minskande resurser, dock måste konsekvenserna få oss att ställa smärtsamma frågor..”

Maj Wechselmann

 

Rapport Tjernobyl/Ukraina

För att ladda ner rapporten om Tjernobyl/Ukraina, KLICKA HÄR!

Läs hela debattartikeln som publicerats i GP HÄR!

Fem miljoner människor i Ukraina och Vitryssland åt svårt kontaminerad mat i fyra år utan att få reda på det. Enbart i Ukraina är 2 464 000 miljoner människor registrerade av Ukrainska staten som offer för Tjernobylkatastrofen, många av dem är barn.